söndag 30 november 2008

Thailand och demokrati 2

Krisen i Thailand fortsätter och blir bara värre och värre. Jag vet inte vad jag ska skriva egentligen om det här men jag känner att jag måste skriva nånting i alla fall. Här är en snabb sammanfattning av händelserna som har lett fram till krisen idag. Det är svårt att analysera vad som händer, om jag börjar här hemma då, jag frågar min thailändska fru vad hon tycker, Tja, hon säger att hon skäms över Thailand just nu och tycker de är helt ute och cyklar, di gule, som man skullle ha sagt här i Malmö. Hon tycker att Thaksin gjorde mycket som var bra men en hel del var dåligt också. Hon bryr sig mest om Kungen och Buddha, sedan får politikerna käbbla bäst de vill, hon är inte så intresserad. Om jag istället frågar hennes dotter som nu är 20 år, så säger hon att hon inte vet, hon är inte intresserad. Det är väl detta som är det största problemet med Thailand och som vi nu får mitt i ansiktet. Vanliga människor är inte speciellt intresserade eller insatta och allmänbildade och de litar och tror på Kungen och Buddha mer än politikerna. Samtidigt är de rädda för polisen och militären eller åtminstone har en väldig respekt för dessa. Intellektuella och akademiker ser de med lite misstänksamhet på. Allt detta är ju så olikt vårt sätt att organisera ett samhälle och det enda vi kan säga och göra är att banna dem för att de inte föjer de demokratiska spelreglerna. Nä visst, det är jättetråkigt men jag är inte förvånad.

Jag skrev innan att di gule vill inte acceptera valresultatet därför att det var mest en massa okunniga bönder som hade röstat. Det stämmer men dessutom menar de att regeringen gör en massa som är direkt dåligt för landet och därför vill de ha en förändring. de vill alltså rädda Thailand. Detta gäller ju så mycket mer än våra semesterresor, Thailand är faktiskt ett land och inte en semesterby. Det gäller försäljning av stora företag och arbetstillfällen med mera där regeringen gör helt fel tycker dom. Jag vet inte men min bild är nog att det handlar om att di gule är de som har och de vill ha mer.

Nu är det ju snart Kungens födelsedag och tills dess måste det komma till stånd en lösning. Varför är Kungen så tyst? Är han sjuk, orkar han, vill han inte? Varför säger munkarna ingenting. Det är väl för att de är munkar, javisst, men någon åsikt borde de väl ha.

Nu är tydligen di röe också på marsch, enligt Bangkok Post. Det börjar likna Sagan om Ringen filmerna, med stora horder på marsch hit och dit. Samtidigt är det väldigt intressant att se vad människor kan göra om dom är tillräckligt många, om alla kineser skulle hoppa jämfota samtidigt så skulle jorden flytta sig, säkert en skröna men tål att tänka på. Inom marknadsekonomin talar de ju om hur bra det är att kunderna kan "rösta med fötterna" vill de inte ha en produkt så går de någon annanstans och köper en annan produkt istället. Därför är marknadsekonomin superbra, den rättar till alla problem. Jaha, nu kan man väl säga att folk röstar med fötterna men jag vet inte om det är så himla bra. Lite orättvis liknelse kanske men den passar säkert in i en Thailändsk debatt. Mer att läsa här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar