onsdag 22 oktober 2008

Hur viktig är turismen för Thailand egentligen?

Nu är det definitivt dags att skaka liv i den här bloggen igen. Ber om ursäkt för att ingenting har hänt här på ganska länge nu. Jag har bytt jobb och varit helt uppslukad av arbete och en massa nytt som jag måste lära mig. Har faktiskt inte tänkt eller brytt mig särskilt mycket om Thailand på sistone. Just nu är jag hemma och är sjuk, (influensa? kanske) och då när man kan vara hemma och har tid att tänka och de värsta feberattackerna har lagt sig kommer också tankarna och drömmarna om Thailand tillbaka.

Jag har surfat runt och kollat alla mina gamla vanliga favoritplatser på nätet och fastnade speciellt för en sak som Stickman nämnde lite i förbigående. Nämligen att turismen egentligen inte är speciellt betydelsefull för Thailands ekonomi. Han påstår att turismen endast producerar 6,8 % av landets BNP. Hmm, det är ju tvärt emot den bilden jag själv har av Thailand, nämligen att turismen är jätteviktig för landet. Kollade lite själv på nätet och fann till min förvåning att enligt Wiki så rör det sig bara om 5% av BNP. Inhemsk konsumtion står för 25% och exporten för 70% ungefär. Så det skulle betyda att en 20 procentig minskning i turismen inte betyder ett skit jämfört med om exporten skulle sjunka bara med 5%!

Kanske är vi faranger inte så viktiga som vi tror. Vi och våra pengar, en del strör dem omkring sig och andra försöker leva så billigt som möjligt men alla betalar. Kanske thailändarna håller på att tröttna på oss. Se bara på alla nya lagar och bestämmelser för faranger som kommer stup i kvarten. Hela tiden blir handlingsutrymmet mindre för farangen. Kanske de har insett att det är inte så farligt om vi skrämmer iväg en del turister och bara behåller vissa speciellt lönsamma grupper. Vilket påminner mig om något jag läste i Newsweek i somras, att Thailand håller på att strukturera om sin turistindustri. Ganska smart faktiskt, i takt med miljökraven och de sannolikt allt dyrare flygresorna gäller det istället att försöka attrahera turister från mer närbelägna områden såsom Kina, Indien, Pakistan, Ryssland och Japan för att nämna några. Dessa länder håller ju på att skjuta i höjden rent ekonomiskt också. Där finns framtidens turister med de riktigt stora guldbyxorna.

Men visst tusan måste väl alla faranger ha större betydelse än så. Det måste skapas en massa spin-off effekter av turismen som genererar pengar och det faktum att väldigt ofta skjuter kärleksguden Amor sina pilar mellan faranger och thaidamer. Jag tror inte indier och kineser är särskilt populära bland thaidamerna för övrigt. Farangen kommer till Thailand, förälskar sig både i en flicka och i landet, han börjar skicka pengar till henne från farangland, hon reser till honom i Europa och jobbar och skickar hem pengar till Thailand, han ligger sömnlös på nätterna och bara funderar på hur han ska få tag i mer pengar och ännu mer pengar, till slut har han kommit på någonting (mer eller mindre smart) och skaffar pengar, säljer allt han har, flyttar till Thailand och pumpar in pengarna där, bygger ett hus bland annat. Det måste finnas minst 10 000 sådana farangkillar varje år som vandrar den här stigen och var och en pumpar in kanske 1 000 000 SEK till Thailand, summa 10 000 000 000 SEK. Men det skulle ändå bara innebära sisådär 1,5% av Thailands BNP om jag räknat rätt. Det är bara min gissning Jag är faktiskt sjuk just nu och inte helt på alerten, det får bli min ursäkt ifall någon räknenisse upptäcker att jag tänker helt fel.

1 kommentar:

  1. Intressant inlägg! Har ofta funderat över det när man stött på nån situation där man känt sig mindre önskvärd.

    Inne i mitt för stunden bittra huvud kan det låta ungefär såhär: Låt dom stoppa faranger från att komma in i landet under 1 år, stoppa även alla pengatransaktioner från dessa länder till Thailand (låt oss säga från privatpersoner).

    Efter det året så tar vi en titt på hur det står till i Thailand.

    Som tur är kommer denna bitterhet väldigt sällan, men hade varit intressant att veta hur det gått...

    SvaraRadera