lördag 10 maj 2008

Katastrofen i Burma

Återigen kommer det tragiska nyheter från Burma. Jag blir både arg och ledsen. Vad kan man göra egentligen, jag vill skriva något i alla fall men vet inte riktigt vad.

Det är en katastrof för människorna i Burma och omfattningen av katastrofen växer bara hela tiden. Samtidigt verkar landets generaler leva i en helt annan verklighet. Det har jag svårt att förstå. De vill klamra sig fast vid makten, de vill roffa åt sig och leva gott osv - tragiskt men så är den mänskliga naturen om man bara odlar sina dåliga sidor. Men jag förstår inte hur de tänker, hur de analyserar sin situation och omvärlden. Hela tiden kommer det rapporter om knasigheter och de vill inte släppa in hjälp och biståndsarbetare i landet och de ska ha visum och i så fall får de bara köra på vissa vägar och besöka vissa städer med mera. Igår på TV-nyheterna hörde jag att militären beslagtar hjälpsändningarna, kanske de ska paketera om dem och dela ut till folket själva - som att här får ni mat av era snälla generaler, typ? Men tror de verkligen att sånt fungerar, att det håller i längden? Låt oss hoppas att den här katastrofen för något gott med sig, låt oss hoppas att detta blir generalernas fall.

Läs mer om Burma just nu här och här.

Detta kommer säkert att få konsekvenser för Thailand också, fler flyktingar och bistånd till Burma. Thailand kan säkert hjälpa en hel del men samtidigt är ju inte Thailand ett rikt land heller men det verkar som att Thailand är det land som möjligtvis kan få någon liten dialog med generalerna i Burma.

Här är mer information om flyktingar från Burma.

1 kommentar:

  1. Ja, kanske kan denna fruktansvärda katastrof bära något gott med sig på lite längre sikt, kanske kommer militär regimen bli TVUNGEN att falla, pga det egna folkets förakt och ilska....

    Men just nu finns inget gott med att över 1 miljon människor riskerar att dö, barn som vuxna, pga av inte hjälpen finns där.

    Ibland känner man bara en sådan maktlöshet när man läser och ser nyheter om humanitära katastrofer.

    Men den här gången är lidandet för de redan så hårt utsatta människorna i Burma, för mycket för att bara luta sig tillbaka i soffan och inte göra någonting.

    Vi bloggare är en maktfaktor här i Sverige och kan påverka. Vi är alla på något sätt engagerade medmänniskor och vårat engagemang kan göra skillnad.

    Vill du hjälpa mig sprida *Blogg uppropet för Burma-offren*?


    Gå in på min sida och läs gärna mer:
    http://smalltownstyle.blogg.se/1210265083_blogg_upprop_fr_burma.html


    Med vänliga hälsningar
    Sara Small Town
    smalltownstyle@hotmail.com

    SvaraRadera