fredag 18 april 2008

TV 4 Spårlöst Thailand

Jag vill tipsa om ett jättebra TV-program som jag såg i går kväll på TV 4. Det är "Spårlöst" jag tänker på med Agneta Sjödin. Den här gången handlade det om en kille som heter Mikael (32 år) som kom till Sverige från Thailand när han var 3 månader. Han adopterades av svenska föräldrar och nu ville han ha hjälp med att hitta sin biologiska mamma i Thailand. Ni som missade programmet kan se det här på TV 4 anytime. I programmet fick man se en annan miljö i Bangkok än den turister vanligtvis ser. Lugna små soier (gränder) och hus med murar och järnstaket och thailändare som inte kan ett ord engelska. Programmet var både spännande och gripande och man blev glad. Speciellt min fru tyckte det var väldigt gripande. Grattis Mikael till att allt gick så bra!

Jag hade blivit lite förvånad om de inte hade hittat henne måste jag säga. Jag tror att Thailändska myndigheter och företag i själva verket har väldigt bra koll på saker och ting. Men det fungerar annorlunda än i Sverige och det tar kanske lång tid. De har inga unika personnummer (tror jag) och de skriver adresser på ett helt annat sätt, de har inga gatunamn till exempel. Allt sådant här bidrar till att faranger ofta tror att det är lite kaos i landet, att de inte har någon koll på saker och ting. Men de tror jag de har, om de verkligen behöver hitta någon i Thailand så gör de det. Undantaget skulle väl vara gränstrakterna mot Burma och Kambodja kanske?

Hmm, hans biologiska pappa nämndes överhuvudtaget inte i programmet, men det är väl som det brukar vara i Thailand. Papporna är borta med vinden vid minsta motgång eller så tror de att gräset är grönare på andra sidan och lämnar familjen. Sedan får mamman ensam försöka klara av allting vilket hon ofta inte gör och därför blir det ofta ganska tragiska livsöden för människor i Thailand eller så kommer det någon farang (västerlänning) och reder ut det hela. Vi västerländska killar som träffat tjejer i Thailand och gift oss eller är sambo med dom är vardagshjältar som borde ha mycket högre status här i Sverige. Vi borde få skatteavdrag därför att vi har redan betalat bistånd så det räcker :). I Thailand känner vi oss alltid respekterade och omtyckta medans här i Sverige får vi ofta stå ut med att många svenskar tittar lite snett på oss. Det är vi faranger tillsammans med våra fruar som ser till att tusentals barn i Thailand kan gå i skolan, gå till doktorn när de är sjuka, att de har leksaker och en vettig bostad. Det är vi som skickar pengar till Thailand så att de äldre som inte orkar jobba längre också kan gå till doktorn eller annars får lite hjälp - med mera med mera. Och en del killar blir lurade när de skickar pengar men pengarna hamnar ju i alla fall i Thailand och förhoppningsvis gör de någon nytta på något vis :).

Alla adoptivföräldrar som Mikaels föräldrar är också fantastiska människor och det finns säkert fler grupper som är vardagshjältar. Mer gränsöverskridande kärlek är vad världen behöver :)

2 kommentarer:

  1. Kan bara instämma vad du skriver speciellt det där med falangerna status.
    Har ofta tänkt på hur många bra killar det finns som jobbar och sliter för att hjälpa familjen hemma i Thailand + att tjej kan komma i gång har Sverige.

    SvaraRadera
  2. fel avsnitt nät man klickar på länken, men tack ialla fall

    SvaraRadera